Publicerad 2019-10-21
Maria Cedersmyg arbetar som smittskydds­hand­läggare vid Jordbruksverkets smitt­bekämpnings­enhet.
 Foto: SJV

Ju fler länder med ASF, desto högre risk för Sverige

En ny beredskapsplan och nya vägar för samarbete. Det är de områden som Jordbruksverket fokuserat på inom området afrikansk svinpest (ASF) de senaste åren.

Maria Cedersmyg arbetar på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet. Hon konstaterar att hotbilden för Sverige när det gäller att få in ASF i landet blir större ju mer viruset sprids i resten av världen.

– SVA som tittar på hotbilden har konstaterat att för varje ytterligare land som blir smittat så innebär det en liten riskhöjning för att det ska komma ASF till Sverige. Anledningen till det är att den största risken för att få in ASF är att den kommer via människor, och ju fler människor som kan trafikera Sverige från smittade länder, desto större är den sammantagna risken, säger hon och konstaterar:

– Det svåra är att det här är en sjukdom som finns i vår närhet och som inte kommer att försvinna i första taget. Man kan inte bekämpa den hos vildsvin som man skulle önska eftersom det fyller på ifrån öst, och det är otroligt svårt att utveckla ett vaccin. Vi kommer att vara tvungna att kommunicera och arbeta med förebyggande åtgärder hela tiden, eller till dess det finns ett vaccin som är funktionellt - om det ens går att få fram ett.

Ny beredskapsplan

Enligt Maria har Jordbruks­verket arbetat högintensivt under två års tid, både med förebyggande och förberedande insatser. Ett av arbetsområdena rör en ny beredskapsplan.

– Innan ASF fanns i vår närhet hade vi ingen beredskapsplan för om vi skulle få in ASF på vildsvin, eftersom det hotet inte var särskilt stort i jämförelse med många andra djursmittohot. Vi har nu också en plan för hantering av ASF på vildsvin och jobbar vidare med detaljerna i denna.

– Hittar man döda vildsvin i skogen är det extremt viktigt att man rapporterar in det på rapporteravilt.sva.se. Om fyra grannar hittar döda vildsvin på sina marker men ingen rapporterar, då ser vi inte mönstret. Varje enskild rapport är därför väldigt viktig. Det är det bästa sättet för oss att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och att upptäcka tidigt, det kan vem som helst förstå, det är jätteviktigt, säger Maria Cedersmyg på Jordbruksverket.
Foto: Mostphotos

Strukturerat samarbete

Ett annat fokusområde är att utveckla det kontaktnät som kommer att vara avgörande för att bekämpa viruset och begränsa smittspridningen i det fall ASF kommer till Sverige, och att strukturera upp ansvars­områdena mellan olika organisationer.

– Vi håller på och utvecklar samarbete mellan de många olika instanser som behöver hjälpas åt både för att förebygga och för att bekämpa om ASF kommer in. Vi har en månatlig samverkan där i princip alla inblandade aktörer är med och lyssnar på hur läget ser ut och hur långt man har kommit med sina olika arbeten. Detta är viktigt för att man inte ska fastna i vem som borde göra vad, utan att man snarare ska göra det man bör göra för att komma framåt.

Teoretisk övning

Alla de inblandade aktörerna kommer även att delta i den samverkansövning som ska äga rum i december, där olika delar av en bekämpning ska gås igenom teoretiskt. Att man väljer att göra övningen teoretiskt istället för i fält motiverar Maria med att förfarandet på en grisgård i praktiken vid ett ASF-fall är relativt likt tillväga­gångssättet vid andra smittor, och att man har bra rutiner för det.

– Det som vi skulle behöva öva praktiskt på är det som händer i skogen, men det är svårt. Därför känner vi att vi behöver börja med den här desktopövningen där vi går igenom alla skedena i processen och allas uppgifter, för att sedan gå vidare utifrån det.

Delar information

Maria berättar vidare att det fanns flera representanter för Sverige på plats vid den praktiska krisövningen som hölls i Danmark i vintras och att förfarandet vid ett ASF-utbrott till stor del är detsamma från land till land. Det som skiljer sig åt är huvudsakligen organisationen kring det hela.

– Alla länder är organiserade på olika sätt, man fördelar ansvaret på olika sätt och man låter branschen ta olika mycket ansvar. Andra exempel på skillnader är huruvida staten äger marken i skogen och hur jägareförbunden är organiserade, säger Maria och intygar att både EU-kommissionen och enskilda länder är generösa med att dela information och erfarenheter kring bekämpning och förebyggande arbete.

Principer för hantering av ett fall med ett ASF-smittat vildsvin

En expertgrupp kallas in, med huvudsäte på SVA. Gruppen organiserar arbetet.

En operativ ledningscentral inrättas i anslutning till det smittade området.

Man definierar omfattningen av det smittade området. Hur stort området är beror exempelvis på hur tät vildsvinsstammen är, hur många djur som hittats och hur terrängen ser ut där de hittats.

En föreskrift reglerar vad man får och inte får göra i området. Initialt stoppas all verksamhet som kan påverka vildsvinen i området.

Under en inledande period bedrivs ingen jakt i området, drabbade vildsvin får dö i fred. Därefter påbörjas jakt, för att skjuta av resterande del av stammen.

För eventuella grisgårdar i området skärps biosäkerhetsinsatserna, allt för att minimera risken för att smittan ska nå grisarna.

I samarbete med EU-kommissionen avgörs genom beslut om och i så fall från vilka områden Sverige kan fortsätta att handla med grisar och grisprodukter. Samma dokument reglerar om och hur grisar får transporteras in och ut ur området, och om exempelvis slakteri i området får nyttjas.

ASF-utredningen

I maj fick Jordbruksverket i uppdrag från regeringen att göra en utredning kring behov av insatser, både för att förebygga och bekämpa ASF. Utredningen görs i samarbete med Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Utredningen ska kartlägga de rekommendationer som finns inom EU när det gäller att hantera och förebygga ASF och definiera vilka av dessa som kan vara lämpliga att tillämpa i Sverige. Behövs det andra åtgärder utöver de som EU rekommenderar ska dessa identifieras. Samtliga föreslagna insatser ska prissättas. Dessutom ska utredningen beskriva vad som redan uträttats på området.

Utredningen ska vara klar i slutet av oktober.

Emma Sonesson
Grisföretagaren