Publicerad 2019-07-25
En lyckad gyltupp­födning som ger hållbara suggor kräver fokus och engagemang i allt från selektering av djuren till foder, inhysning och management.Foto: Emma Sonesson


Samarbete för förbättrad gyltkvalité

Under våren 2016 påbörjades diskussioner inom HKScan att genomföra ett projekt för att lyfta gyltkvalitén i Sverige. Tillsammans med Svenska Köttföretagen, Gård & Djurhälsan och Topigs Norsvin har projektet genomförts och nu avslutats, och därmed är en summering på sin plats. Projektet visade tydligt att samarbete och rådgivning leder till förbättrad produktion.

Genom att använda sig av en hybrid som korsas med en fader av en tredje ras utnyttjar man korsningseffekten fullt ut och optimerar produktionen, fler smågrisar föds och deras livskraft ökar. Djuren når slaktvikt jämnare inom gruppen och slakteriet får en jämnare kvalité på slaktkroppen.

Alla har alltså att vinna på att använda sig av en treraskorsning. Dock har det sedan länge förts diskussioner om kvalitén på gyltorna. Med utgångspunkt i detta ville HKScan starta upp ”Gyltprojektet”.

Tillsammans med Svenska Köttföretagen (SvKf), Gård & Djurhälsan (G&D) och Topigs Norsvin (TN) har projektet genomförts under två år. Målet med projektet var att arbeta tillsammans för att utnyttja potentialen i hybriden och därmed förbättra produktionen från gyltproducent till smågrisproducent till slakt.

För att ingå i projektet valdes två gyltproducerande besättningar och tre smågrisbesättningar som köper sina gyltor från någon av dessa två gyltproducenter. För att samordna kommunikationen användes två coacher; en för gyltproducenterna och en för smågrisproducenterna.

Fyra områden med respektive ansvariga valdes att lägga fokus på i projektet:

  • Genetik - SvKF/TN
  • Foder & produktionsrådgivning - HKScan
  • Hälsa & produktionsuppföljning - G&D
  • Transport - SvKf
Kerstin Sigfridson, Lantmännen, Lotta Henrysson, SvKf, Johan Thuresson, Löderups Gris, Anna-Maria Larsson, HKScan samt Chris Opschoor, TN, diskuterar utfodring av gyltor under ett av gårdsbesöken inom projektet. Foto: Linda Lundberg

Arbetssätt och samordnad rådgivning

I oktober 2016 genomfördes en kick-off och sedan gjordes besättningsbesök inom respektive område där så mycket information som möjligt samlades in. Därefter träffades alla för att komma överens om vad fokus skulle vara på de olika gårdarna. Coacherna återkopplade detta till besättningarna, och en kontinuerlig uppföljning följde. Eftersom veterinärerna är ute i besättningarna cirka var sjätte vecka tog de ett stort ansvar i uppföljningen. Vid flertalet tillfällen var coach och veterinär på besättningarna ihop för att få en så samordnad rådgivning som möjligt.

För att diskutera foder har foderföretagen varit med vid ett antal tillfällen på besättningarna ihop med Anna-Maria Larsson som är foderrådgivare på HKScan. I gyltbesättningarna har även Chris Opschoor, foderexpert från TN, deltagit. För produktionsrådgivning har Jan Vugts från HKScan varit involverad och besökt besättningarna. Kimmie Nissen som är avelstekniker på TN har gemensamt med SvKF besökt gyltbesättningarna och bedömt exteriör samt spenar.

Besättningarna har vägt både renrasdjur och TN70 från avvänjning till betäckning för att kunna följa viktutvecklingen. I smågrisbesättningarna har avelstekniker från HKScan mätt späcktjocklek på suggor innan och efter grisning. All vägning och mätning möjliggjorde att se om djuren utvecklades enligt rekommendationer som finns eller om förändringar behövde göras.

För att följa arbetet har kvartalsrapporter använts med information från coach, veterinär samt produktionsresultat från WinPig. Det var ett enkelt sätt att följa utvecklingen, och bra underlag vid telefonmöten coacher, rådgivare och veterinärer emellan. För att lära sig av varandra och ha diskussioner genomfördes ERFA-träffar för anställda på gårdarna under 2017/2018.

Projektresultat

Förutom att förbättra produktionsresultaten syftade projektet också till att utveckla protokoll för hur gyltor ska födas upp, standardisera uppföljningsrapporter, hitta bra nyckeltal och utveckla en modell för att arbeta tillsammans inom företagen.

Ett avslutande möte inom projektet hölls i Nässjö 6 februari och på mötet diskuterades hur projektet fungerat. Det som framhölls som särskilt framgångsrikt var:

  • Sambesök - att rådgivare och veterinär, och även andra, exempelvis foderföretag eller avelstekniker, varit på besättningarna ihop och då enats om vilka förändringar som behövt göras och gemensamt haft en plan för att nå målet. Sambesöken har även gett en ökad förståelse och kunskap mellan de olika specialisterna.
  • Att frågan om gyltkvalité har lyfts, besättningarna har fått komma till tals. Projektet var dock endast två år vilket är för kort tid för att några större förändringar kan ge utslag via genetiken.
  • Vikten av att följa gyltorna från säljaren till köparen för att se hur djuren utvecklas, bland annat i relation till i vilken ålder de köps in, hur de slussas in i nya besättningen, hur selekteringen sker etcetera.
Vid ett avslutande möte inom gyltprojektet betonades vikten av att sätta fokus på rekryteringsarbetet på gård, samt att samverkan mellan olika rådgivare, veterinärer och andra specialister är ett framgångsrikt arbetssätt. Foto: Monica Hansson

Öka andelen som köper hybrider

Ett annat mål på sikt var att öka antalet besättningar som köper in gyltor. Det skulle öka lönsamheten i besättningarna, och medföra att slakterierna får jämnare slaktkroppar. I dagsläget köper cirka 40 procent av alla besättningar in gyltor, resterande andel använder sig främst av egenrekrytering.

Som främsta anledning till varför man väljer egenrekrytering nämns ofta rädslan för att få in sjukdomar. Gyltbesättningarna har dock hög hälsostatus och kontrolleras regelbundet, G&D är ansvariga för kontrollen. Att ha en bra plan för hur inslussningen ska ske är av största vikt och med hjälp av veterinär kan en säker inslussning planeras.
Transporten av livdjur är SvKf ansvariga för och smittskyddet under transport är av högsta prioritet. Det är exempelvis möjligt att få djur med raka lass, det vill säga en direktleverans från säljande besättning till köpande.

Arbete framåt

För att ytterligare stärka upp gyltkvalitén inleder SvKf utökat fälttest hos alla gyltproducenter under 2019/2020. Avelstekniker kommer att väga och bedöma exteriör/spenar på gyltorna för att kunna följa de rekommendationer som finns för TN70. Vid import av de vita semingaltarna ligger extra fokus på moders­egenskaper och hållbarhet, samt för Z-linjen (yorkshire) även spridningen i släktskap. Framöver kommer också TN att ordna genetikträffar för alla gyltproducerade besättningar.

Under projektets gång har det varit tydligt att det fortsatt finns mycket att jobba på för att anpassa fodret till nya genetiken, och det är ett fortlöpande arbete som foderföretagen gör.          
         
Besättningarna i gyltprojektet kommer att fortsätta med rådgivning, samt att fortsätta med sambesöken mellan rådgivare och veterinär. Förhoppningen är att kunna använda detta arbetssätt även i andra besättningar. En koordinerad rådgivning med tydligt mål är ett framgångsrecept som också ger en ekonomisk vinst.
 

Produktionsförbättringar och ekonomisk vinst på en av gårdarna

På en av besättningarna sattes fokus på att få suggor med bättre juver och ben, förbättra deras foderkonsumtion och att få bättre och jämnare tillväxt på grisarna. Genom att jobba med produktionsrådgivning och foderrådgivning har suggorna fått rätt hull vid grisning, juverutvecklingen har förbättrats och de har ätit bättre i BB. Det har lett till att suggorna gett mer mjölk, vilket gjort smågrisarna livskraftigare.

Under projektets gång byttes gyltleverantör, vaccinationerna på gyltorna planerades på ett bättre sätt och en annan karantän för gyltorna började användas. Numera köps fler gyltor in per gång men vid färre tillfällen, det innebär att de inte samtransporteras med andra gyltor.

Överfasning av gammal genetik till TN70 har också skett. Engagerad och duktig personal har hittat rutiner som fungerar och som ständigt utvecklas, bland annat mindre flyttande av smågrisar i BB, slutat med tandslipning och numera görs gödselimmunisering. Redan nu står fler förändringar på listan redo att genomföras.

Alla dessa förändringar har lett till ökade produktionsresultat, till exempel 0,5 fler levande födda smågrisar per kull, och också 0,5 fler avvanda per kull, samt ökad grisningsprocent med 4,5 procent. Beräkningar av Ingvar Eriksson på G&D visar att en halv avvand smågris mer på den här besättningen med 540 suggor innebär en ökad intäkt på 280 000 kronor per år. Ett annat intressant nyckeltal är antalet improduktiva dagar som minskade med 1,3 dagar under projektet, vilket är värt nästan 40 000 kronor per år. Det finns alltså stora möjligheter att tjäna mer genom att förbättra sin produktion.

Besättningarna som var med i projektet

Gyltproducenter
Rosenlid
Löderups Gris AB

Smågrisproducenter
Härlingstorp
Bärnagårdens Lantbruk AB
Widtsköfle AB

Monica Hansson
HKScan