Publicerad 2019-07-23
Anna Kilsby arbetar som affärsområdeschef för gris på Gård & Djurhälsan.
Foto: Gård & Djurhälsan

2018 – ett tufft år för svensk produktivitet

Resultaten för svensk grisuppfödning har pekat rakt upp under några års tid. I medeltalen för 2018 är produktivitetshöjningen inte lika slående, ett par mått har till och med backat. Anna Kilsby, affärsområdeschef gris på Gård & Djurhälsan resonerar kring saken.

Det är något färre suggor och besättningar som ingår i statistiken 2018 jämfört mot 2017. Hur ska man tolka det?
– Under 2017 fanns det ett ekonomiskt incitament att skicka in sina resultat, i form av produktivitetspengen. Naturligtvis skulle det vara önskvärt att vi hade medeltal bestående av fler suggor och besättningar vilket skulle ge ett säkrare tal för Sverige. Vi har precis börjat erbjuda att jobba med WinPig på server vilket ger nya möjligheter. De producenter som ansluter sig till servern har alltid sina siffror uppdaterade och inlagda. Ger de sedan WinPig-gänget tillåtelse att använda siffrorna kan vi utan något som helst extra arbete från producenten ta ut medeltal.

Smågrisdödligheten har gått upp från 16,9 till 17,6, vad är din kommentar på det?

– Tyvärr var 2018 ett utmanande år med värme, torka, foder- och ströbrist vilket troligtvis har påverkat siffrorna. Ökad smågrisöverlevand är ett fortsatt fokusområde för branschen och variationen mellan olika gårdar är stor. Statistiken 2018 är från något mindre antal gårdar, vilket gör att vi i detta läge inte helt kan utesluta viss statistikeffekt. Gård & Djurhälsan gör nu, tillsammans med Svenska Köttföretagen, en analys av vad som gör att siffrorna ser ut som de gör, samt vilka åtgärder som bör sättas in för att förbättra resultaten för svensk grisproduktion på kort och lång sikt. Skillnader i resultat mellan medelbesättningen och de 25 procent bäst producerande besättningarna visar att vi har en stor potential att förbättra resultaten. Vi har ju så många otroligt duktiga producenter och en bransch som står bakom med gemensamma insatser, till exempel produktions-, djurhälso- och avelsrådgivning.

På det stora hela är det inga gigantiska skillnader i produktivitet, vare sig när det gäller smågrisar eller slaktgrisar. Har en del av framsteget som man kan förvänta sig via genetik och management tagits ut av torkan och värmen?

– Naturligtvis har den gångna säsongen med bland annat ett tufft stallklimat och spannmålsskördar med ovanliga näringsvärden satt sina spår i produktiviteten i hela kedjan. Vi kommer fortsätta se effekter av den nya genetiken även kommande år och det är viktigt att alla fokuserar på hur vi på bästa sätt tar hand om det ökade antalet smågrisar. Det är också viktigt att man som djurproducent alltid värderar noga vilket avelsmaterial man väljer kombinerat med lämpligt antal djur efter de produktionsförutsättningar som gården har. Som smågrisproducent kan man gärna ta kontakt med rådgivare och/eller veterinär för genomgång och utveckling av bästa management på sin egen gård.

På Gård & Djurhälsans hemsida under Gris/WinPig finns de kompletta medeltalsberäkningarna med alla parametrar. Där finns även statistik för de 25 procent bästa besättningarna och för gårdar med över 400 suggor.

 

Medeltal smågrisuppfödning 2018 i jämförelse mot 2017
  2017 2018
Antal suggor i statistiken 61 643 54 261
Producerade smågrisar per årssugga 26,7 26,7
Levande födda smågrisar per kull 14,3 14,6
Avvanda smågrisar per kull 11,9 12,0
Dödlighet födsel till avvänjning (%) 16,9 17,6
Improduktiva dagar 14,2 15,0
Grisningsprocent 86,3 86,2

 

Medeltal slaktgrisuppfödning 2018 i jämförelse mot 2017
  2017 2018
Antal grisar i statistiken 396 378 374 623
Köttprocent 58,2 58,7
Tillväxt (gram/dag, korrigerad) 941 946
Foder (MJNE/kilo tillväxt, korrigerad) 25,7 25,4
Dödlighet 1,6 1,8

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren