Publicerad 2019-04-20
– Avsikten när vi skaffade systemet var att vi skulle få sinnesro, och det tycker jag faktiskt att vi har fått, säger Mattias Hultström som driver bolaget tillsammans med sin far.
Just att man kan kolla upp varför larmet gick tycker han är en fördel. Om ett vanligt huslarm larmar kanske man bara stänger av. Med det här systemet behöver man inte fundera vad som hände.
 Foto: Carolina Wahlberg


”Vi ville få sinnesro”

Efter hot från aktivister ville familjen Hultström kunna sova lugnt om natten. Mattias är teknikintresserad och valet föll på ett specialbeställt övervakningssystem med värmekameror.  

Allt började för tio år sedan när familjen hade problem med aktivister på sin grisgård i Södermanland. De började då se över sin säkerhet och vidtog alla klassiska åtgärder som att börja låsa överallt.

– Men vi vet att lås är för hederligt folk. Om någon vill komma in kommer de in i alla fall, och man vet ändå inte vad som har hänt, säger Mattias Hultström.

Han tittade även på traditionella larmsystem, något som de haft i mindre tappning innan.

– Men de klarar inte stall­miljöerna. Det är för mycket risker för fellarm och elektroniken tål inte miljön på sikt.
2018 kom Mattias så i kontakt med Ove Wiktor på företaget Corepart och de började tillsammans att ta fram en special­anpassad säkerhetslösning med både vanliga kameror och värmekameror för Mattias fem gårdar.

– Jag som är tekniknörd tyckte att det var väldigt intressant med den här lösningen, säger Mattias.

För ett halvår sedan skedde installationen och Mattias är mycket nöjd. Under den här tiden har det endast varit ett fåtal falsklarm, något som han ser som mycket positivt.

– Man måste ha ett system som är driftsäkert, som inte ger upphov till en massa falsklarm.  

 

Det finns 4-5 kameror på varje gård, varav en eller två  är värmekameror.
– Har någon tagit sig in på gården kommer de att passera värmekameran. Det är då larmet går och det är då man går in och tittar i de andra kamerorna hur de har gått in och ut, säger Ove Wiktor.

Värmekameran är kärna

På gårdarna finns ett gäng vanliga kameror och värmekameror strategiskt utplacerade. Värmekameran är kärnan i systemet. Det är den som står för själva larmningen och efter det kan man börja kontrollera de andra kamerorna.
– En traditionell kamera kan du programmera så att den ska säga till om något rör sig. Men på en gård där det kan vara harar, grävlingar, rådjur och vajande träd, då skulle mobilen larma hela tiden, säger Ove och fortsätter:

– Det som är vitsen med värmekameran är att den istället kan känna av värmen från en människa på upp till åtskilliga hundra meter och då blir det inga falsklarm.




 

– Vi jobbar mot alla företag. Men jag har ett särskilt hjärta för gårdar, jag tycker att det är spännande, säger Ove Wiktor på Corepart. I dag finns företagets säkerhetssystem på Hultströms gårdar och på en gård till utanför Stockholm.

Endast ute

Värmekameran ritar spåret som personen har gått och funkar både i ljus och mörker. Inga kameror förekommer dock inne i någon byggnad.

– Sätter du upp en kamera i ett grishus kommer den att bli skitig på en kvart. Så det kommer inte att fungera. Därför ville vi ha en lösning som var utomhus.  Och då ville vi inte att det skulle vara staket eller grindar och bygga in oss. Det är ingen idé att bygga ett fort. Vi vill att det ska vara öppet, men att vi ändå ska ha koll, säger Mattias.

En annan anledning till varför det inte finns kameror inomhus är för personalens skull.

– En viktig sak när man implementerar ett sådant här system är att sätta upp kameror på ett sådant sätt ett personalen inte känner sig övervakad. Vi har kamerorna utomhus och de är inte direkt riktade mot någons arbete. Det måste vara schysst mot dem som jobbar, säger Mattias.

Man får inte heller övervaka offentliga platser, så de exkluderas från inspelningen.

– Man kan lägga upp linjer i systemet så att kameran inte ska larma om rörelser eller spela in det som händer på en allmän väg nära gården, säger Mattias.

Enligt honom handlar inte övervakningssystemet om en trygghet att polisen ska komma.

– Det är en illusion att tro att man ska ha ett larm och när det går så kommer polisen tio minuter senare. Det händer inte på landet. Om de ens kommer alls. Så huvudanledningen är sinnesron. Att man ska veta att det faktiskt inte har varit någon på gården. Det är en sjuk känsla, när man tror att det finns kriminella omkring knuten som väntar.
Innan de installerade systemet var han mycket mer på tå och misstänkte oftare att något hade hänt.

–  Har man varit utsatt för det någon gång så grubblar man väldigt mycket. Vad hände där i torsdags kväll egentligen? Är det något som är stulet? Är det någon som varit och fotat eller gjort något annat, säger Mattias.

Men nu efter ett halvår har han insett att inget hittills har skett.

En stor fördel som han upplever med systemet är att man kan gå tillbaka i filmmaterialet för att se vad som har hänt om man till exempel ser att en dörr står öppen. Men med tanke på GDPR ska material inte sparas längre än nödvändigt.

– Man ska inte spara det längre än nödvändigt, men så pass länge så att man hinner göra en utredning, säger Ove.
Inspelning och överspelning av det äldsta materialet görs automatiskt när disken är full.

En viktig parameter när Mattias valde systemet var att det inte skulle vara trådlöst, utan trådat för bättre driftssäkerhet. I och med projektet Flodafiber där Mattias varit drivande var detta möjligt. Mattias har sin verksamhet utspridd på fem gårdar så därför är bra uppkoppling viktigt.  

– Tack vare fibern kan allt filmmaterial enkelt skickas till huvudkontoret. Jag kan se alla anläggningar från kontoret eller via mobilen.

 

– Det har varit få falsklarm. En gång var det snöstorm och så har vi haft fåglar som tittar in i kamerorna, säger Mattias.

Vad finns det för utmaning med systemet?

– Gårdar är stora miljöer, så man måste dra mycket kablar. Det är tyvärr inte mycket att göra åt, säger Ove.
– Ja, det var en omfattande kabelinstallation, men egentligen kanske det är något man skulle kunna göra själv? Men det är nödvändigt, det trådlösa är inte tillräckligt stabilt, tycker Mattias.

Det som också är utmanande i gårdsmiljöer är smuts och damm. Så ett par gånger om året måste man rengöra kamerorna. Det har dock ännu inte behövts på Mattias gårdar.

en månadskostnad

Som kund betalar man för installationen och för funktionen som en månadskostnad. Det är möjligt att lägga upp installationen som en månadskostnad också.

– Vi levererar allt som en tjänst och allting är fullvärdesförsäkrat. Är det någon som pangar en kamera så sätter vi upp en ny, säger Ove.

– Det är inte det billigaste systemet, så är det. Det är en hel del pengar som man lägger. Men om man skulle jämföra sig med något annat industriföretag och vad de lägger på säkerhet kontra den verksamhet man själv har, så tror jag inte att det här sticker ut som extremt egentligen, säger Mattias.

Enligt honom är det många inom branschen som är rädda för intrång, stölder och aktivism.

– Jag pratar med många lantbrukare som känner oro inför det. Både lokalt och nationellt. Aktivismen rör bara dem som är större djurproducenter. Men stölder generellt drabbar alla på landet. Oavsett om man bara bor eller verkar här är brottslighet ett stort bekymmer, säger Mattias.

Själv har han varit förskonad från stölder, men har många grannar som drabbats.

– Tekniken som sådan med kameraövervakning är här för att stanna tror jag. Men teknik och omfattning kan variera. Men det här är enligt mig ett driftsäkert sätt att övervaka på, säger Mattias.

 

På kontoret kan man följa två gårdar åt gången, via två skärmar. Det går även att se vad som händer direkt via mobiltelefonen. Mattias tycker att det är ett bra system för att överblicka det som händer på gården.

Så du skulle rekommendera systemet till andra?

– Ja, absolut. Jag tycker att det fungerar väldigt bra. Det passar gårdar med en lite större produktion och har man verksamhet på spridda ytor är det en stor fördel.
 

Ägare: Familjen Hultström
Var: Fem gårdar i Södermanland
Anställda: 15 heltid
Omsättning: 48 miljoner
Produktion: 22 000 slaktgrisar skickas till Dalsjöfors slakteri per år. En del blir till lufttorkad skinka som säljs via handlare, Martin & Servera och lyxkrogar i Stockholm.
Dessutom växtodling på 220 hektar samt uthyrning av fastigheter.

Carolina Wahlberg
Grisföretagaren