Publicerad 2019-04-19
Figuren visar suggmjölkens sammansättning de första 48 timmarna efter grisning. Av figuren framgår att innehållet av antikroppar typ G sjunker kraftigt de första 24 timmarna efter grisning. Källa: MSD Animal Health, grafik Malin Strandli


Därför ska grisarna ha råmjölk senast sex timmar efter grisning

Spädgrisarnas intag av råmjölk är helt avgörande för deras framtida hälsa och tillväxt. Utan råmjölk finns en uppenbar risk för sjuklighet och dödlighet.

Skydd genom råmjölk är beroende av att grisarna får både tillräcklig mängd och rätt kvalitet av råmjölken. Den allra första näringen som grisarna intar, ska komma från råmjölk, och den ska intas så snabbt som möjligt efter födseln. Vid stigande kullstorlek, användning av anläggning för tilldelning av mjölknäring, och ett stort antal smågrisar, kan det vara en utmaning att säkerställa den livsnödvändiga råmjölkstilldelningen.

 

Tidigt intag av råmjölk är nödvändigt för att ge smågrisarna förutsättningar att klara sig. Ett sätt att säkerställa att alla grisar i stora kullar får råmjölk är att tillämpa skiftdigivning.
Foto: Mostphotos

Olika typer av skydd

Förutom råmjölkens allmänna näringsinnehåll, är dess innehåll av antikroppar det viktigaste för grisens skydd. Den största delen antikroppar är av typ G. Det är sådana antikroppar som suggan har i sitt blod och som koncentreras i råmjölken när grisningen närmar sig.

Efter intag av råmjölk och upptag av antikroppar skyddas den nyfödda grisen på detta sätt mot de smittämnen som den möter i sin miljö. Det kan antingen vara smittämnen som suggan mött på naturligt vis, eller som hon har fått via en vaccination.

En del vacciner till suggor och gyltor är främst till för att skydda djuret självt, och kanske även hennes foster. Andra vacciner har främst uppgiften att skydda suggans smågrisar. Då skyddas smågrisarna genom upptag av antikroppar från suggans råmjölk. Det finns även vacciner som skyddar både smågrisarna och suggan.

Första näringen

Oavsett om suggans eller gyltans skydd är naturligt eller har uppkommit via vaccination, är det mycket viktigt att råmjölken är den första måltiden som spädgrisen intar. Får grisen annan näring, utan antikroppar typ G, begränsas tarmens förmåga att ta upp antikropparna och föra dem till grisens blodbana. Antikroppar från efterföljande måltider kommer därmed inte att kunna tas upp och risken för att grisen ska gå förlorad är uppenbar.

Men råmjölken kan intas för sent, eftersom innehållet av antikroppar i råmjölken avtar med tiden efter grisning. Hinner innehållet bli för lågt, uppnår inte grisen tillräcklig immunitet.

Råmjölk blir suggmjölk

Efter avslutad grisning ska alla smågrisar helst ha fått i sig råmjölk inom sex timmar. Cirka 24 timmar efter grisning har råmjölkens sammansättning omvandlats till normal suggmjölk. I suggmjölk finns det bara små mängder av antikroppar typ G. Där finns även antikroppar av typ M och typ A, som precis som typ G utsöndras under hela digivningen. Typ A och M kan ge visst lokalt skydd i tarmen mot exempelvis coli-diarré och tarmbrand.  

Smågrisar som bara får näring från mjölkanläggning eller tidigt får annan näring, kommer således att sakna skyddet från suggan, och grisarna löper större risk för att exempelvis utveckla diarré.

Olika typer av vacciner

Vacciner mot exempelvis rödsjuka eller parvo-infektion skyddar suggan och hennes foster, medan vacciner mot elakartad lungsjuka, Glässers sjukdom, även kallad transportsjuka, och PCV2 även kan skydda avkomman. Vaccination av suggor mot coli-diarré och tarmbrand skyddar bara smågrisarna.

John Haugegaard
MSD Animal Health
Översättning: Emma Sonesson, Grisföretagaren