Publicerad 2019-02-09

En gris mindre i kullarna  efter värmen

Sommaren 2018 gav på många håll en katastrofdålig skörd, med stora ekonomiska problem som följd. Men med facit i hand - vad betydde sommaren för grisarnas produktivitet?

Erik Lindahl är veterinär och driver Lundens Djurhälsa AB, med bas i Halland. Eriks arbetsområde är hela västra Sverige från Skåne till Värmland, samt Småland och Östergötland. Foto: Emma Sonesson

Erik Lindahl, Lundens Djurhälsa AB

Vilka konsekvenser på produktionsresultaten har du sett på suggor, med trolig koppling till värmen?

– Vi har sett en nergång i kullstorlek med omkring en gris, i vissa besättningar 1,5. Det är helt logiskt när suggan inte har ätit ordentligt under digivningen, att kullen efter har färre men något större smågrisar, det är artens sätt att maximera chanserna för dess överlevnad. Nu ser vi en återgång till mer normala nivåer, som stämmer väl i tiden.

Har det kommit något produktionsmässigt positivt ur värmen och torkan?

– Som jag sa i somras fick vi en klar nedgång i luftvägsrelaterade sjukdomar. Virus och bakterier dog av uttorkning. Efter avvänjning kom grisarna i gång bättre med sin foderkonsumtion. Nyavvanda grisar är ju en djurkategori som är beroende av god värmetillgång.

Har foder baserat på spannmål från skörd 2018 haft någon påverkan på grisarna och i så fall hur?

– Den spannmål och halm som blev skördad var av en fantastiskt bra hygienisk kvalitet. Det har vi haft enorm glädje av. Nu har vi dock börjat se en del problem med viss importspannmål, det gäller hygien och toxiner.  

Hur är stämningen ute på gårdarna nu?

– Många lantbrukare känner stor frustration över att vi misslyckats med att kommunicera torkan och värmen med våra köpare. Vi har misslyckats med att ta betalt för den enorma ökningen i foderkostnad, det är en tuff situation. Vi behöver rannsaka oss själva, för skillnaden mellan om vi hanterat det här rätt eller inte, kan vara ett fall i produktionen på kanske fem procent. Världsläget och klimatförändringarna gör att det här inte är sista gången vi kommer att hamna i en liknande situation. Vi behöver se över hur vi ska klara sådant här framöver.

Anna Molander arbetar som rådgivare på Hushållningssällskapet i Norrbotten och Västerbotten, med Umeå som bas.
Foto: Hushållningssällskapet

Anna Molander, Hushållningssällskapet

Norrbotten och Västerbotten fick generellt förhållandevis bra spannmålsskörd 2018. Men värmen har ändå ställt till det i stallarna.

Anna Molander på Hushåll-nings­­sällskapet i Norrbotten och Västerbotten rapporterar från ett par gårdar i norra Norrland.

– Vi hade mycket varmt och lite regn i somras men skörderesultaten varierar mycket beroende på lokala regn men även jordmån. Tittar man på Jordbruksverkets statistik över spannmålsskörden så sticker Norr- och Västerbotten ut med hög spannmålsskörd i år. Men samtidigt hade vi ett uselt skördeår i fjol då allt regnade bort och några tröskade på tjälen. Så vi behövde ett bättre år i år.

I stallarna har värmen dock satt sina spår med sämre boxhygien, mer jobb och sämre tillväxt. Även suggorna har haft det jobbigt med fler ihjälliggningar, sämre dräktighetsresultat och ovanligt många omlöp. Kullarna saknar i snitt en gris mot det normala.

Camilla Hallgren är produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan i Skara. Hon arbetar över hela landet, men framförallt i Västra Götaland och Värmland.
Foto: Gård & Djurhälsan

Camilla Hallgren, Gård & Djurhälsan

Vilka konsekvenser på produktionsresultaten har du sett på växande djur med trolig koppling till värmen?

– Det är väldigt varierat mellan gårdarna, en del har behållit samma produktionsresultat som innan medan andra har haft lägre foderintag med sämre tillväxt som följd.

Vilka konsekvenser på produktionsresultaten har du sett på suggor, med trolig koppling till värmen?

– Fler omlöp och även kastningar. Suggorna har fått färre levande födda, ungefär en gris per kull, den snittsiffran bygger på att fler suggor fått riktigt små kullar och andra normalt antal. Vi har även sett en ökad spädgrisdödlighet. Det finns också gårdar som haft förhöjd dödlighet bland suggorna.

Har foder baserat på årets spannmål någon påverkan på grisarna och i så fall hur? Beter årets spannmål likadant i kvarnar och foderanläggningar?

– En del upplever att spannmålen ”exploderar” i foderkvarnarna, vilket kan ge problem med för finmalen spannmål. I mitt område har man sett en ökning av mag- och tarmstörningar hos slaktgrisar, men om det enbart beror på årets spannmål är svårt att säga.

Har det kommit något produktionsmässigt positivt ur värmen och torkan?

– Det skulle väl i så fall vara halm och spannmål med låga fusariumangrepp på fält, men med tanke på de låga skördarna runt om i landet så är det en klen tröst.

Hur har intresset för subventionerad foderrådgivning efter torkan varit?

– Liten i mitt område som jag vet, men skördenivåerna har heller inte varit så låga över lag i detta område förutom Värmland där delar av länet drabbades hårt.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren