Publicerad 2018-11-07
Torben Jensen, Seges svineproduktion, tipsade om att ha två uppsättningar dysor, så att en uppsättning alltid är avkalkad och klar för användning.


Erfarenheter av spaltbevattning

Spaltbevattning som hygienförbättrande åtgärd i slaktgrisstallar är något som kommit starkt i Sverige de senaste åren. Alnarps grisdag bjöd på både svenska och danska erfarenheter av systemet.

Avelsmaterial, utfodringsstra­tegi, beläggningsgrad och ökad produktivitet nämndes som bidragande faktorer till att dilemmat med smutsiga boxar aktualiserats inom slaktgrisuppfödning de sista åren, framförallt sommartid. En åtgärd som kan förbättra situationen är spaltbevattning.

 

SLU-forskaren Knut-Håkan Jeppsson, gissade att spaltbevattning kan ge en genomsnittlig minskning i ammoniakemission på mellan 20 och 30 procent utslaget över året.
Foto: Emma Sonesson

Bättre hygien

En som satsat på spaltbevattning är Henrik Nilsson på Henriksfälts gård utanför Ystad. Han har valt att låta spaltbevattningen styras via ventilationsystemet och vid en temperatur i stallet på en grad över bör-värdet startar bevattningen. Hur länge och hur ofta duschen därefter går är reglerbart, men vid höga temperaturer går bevattningen totalt cirka 20 minuter per dygn.

Bevattningen används även för att lära nyinsatta grisar rätt gödslingsbeteende i boxen.

– Vi upplever att hygienen i boxarna vid höga temperaturer är betydligt bättre nu, sa Henrik, och poängterade samtidigt att systemet kräver viss övervakning, bland annat måste samtliga duschmunstycken kontrolleras och avkalkas med jämna mellanrum, så att de verkligen fungerar.

 

Henrik Nilsson på Henrikfälts gård är nöjd med sin satsning på spaltbevattning.

Lag i danmark

Danskarna har generellt sett längre erfarenhet av bevattningssystem i stallar. Det danska regelverket anger nämligen att stallar för smågrisar över 20 kilo samt för avels- och slaktgrisar ska ha så kallad överbrusningsanläggning eller motsvarande installerad. Syftet med lagen är att hjälpa grisarna med temperaturregleringen. På köpet får man ofta en bättre boxhygien och renare grisar.

– Det här är det enda området inom grisproduktion där Danmark har strängare regler än Sverige. Å andra sidan har vi fler grisar per kvadratmeter och därmed en högre värmeproduktion i avdelningen, konstaterade Torben Jensen, som arbetar på avdelningen för anläggningar och miljö på Seges svineproduktion.

Torben poängterade vikten av att duschanläggningen monteras korrekt. Den ska sitta över spalten och ge ett elipsformat bevattningsmönster. De 30 till 50 centimetrarna av spalten som är närmst liggytan ska inte nås av vattnet, menar han.

Hellre köra än skapa gödsel

Även SLU har tagit fasta på spaltbevattning och gjort försök, där man konstaterat en positiv effekt på ammoniak­emissionen. Effekten varierar över året och är högre ju större grisarna är.

Frågan om vattenåtgång och ökad volym i gödselbrunnen i samband med användning av olika duschsystem lyftes från publiken. Föreläsarnas svar blev att vattenåtgången är ett faktum, i vilken grad beror givetvis på hur man väljer att använda bevattningen. Belastningen på gödselbrunnen upplevs inte som ett problem, då en betydande del av vattnet inte hamnar där, utan avdunstar.

– Jag låter hellre maskinstationen köra några extra vändor med gödseltunnan, än att låta stallpersonalen skrapa skit flera timmar varje dag, sa Henrik.

Anne-Charlotte Olsson, BT, avslöjade att SLU kommer att mäta den totala vattenåtgången i ett system med spaltbevattning under kommande år.

– Man kan tänka sig att grisarna dricker mindre i ett sådant system, sa hon.
Kommande sommar kommer även lufthastighet ur tilluftsdonen få ökat fokus från forskarna.