Publicerad 2018-09-11
Lars Hermansson arbetar som produktchef Piggfor på Lantmännen Lantbruk. Foto: Lantmännen


Lantmännens bedömning: Dåliga utsikter just nu för sjunkande priser

Jordbruksverket uppskattar att skörden 2018 blir 29 procent lägre än 2017. Lägg därtill en situation som är liknande i stora delar av Europa, en svag krona och köpsugna kineser, så blir resultatet ett högt pris på foder.

Från Lantmännen Lantbruk rapporterar produktchef Pigg-for Lars Hermansson att kvaliteten på hittills inlevererad spannmål och analyserade gårdsprover är god, vilket även branschens gemensamma övervakning visar. Proteinhalterna är som förväntat generellt något högre än i fjol. När det gäller kvantiteterna lämnar dock skörd 2018 en del övrigt att önska.

Att spannmålen kommer att bli dyr är ett faktum. Men enligt Lars finns det många andra bäckar små som bidrar till ett högt foderpris.

– Om vi jämför mot ett år tillbaka så har i princip alla råvaror blivit dyrare. En faktor är den svaga svenska valutan, vi köper i princip alla råvaror i euro eller dollar.

Politisk oro

Sojapriset har gått upp. En orsak är den politiska oron. Kina, som traditionellt sett handlar stora volymer från USA, konkurrerar nu om volymerna i Sydamerika istället, där även Sverige är kund.

Rapsmjölet som köps in från Europa är minst lika torkdrabbat som spannmålen.

– Dessutom går crushingindustrin dåligt just nu. Priset på rapsolja har pressats tillbaka av billig palmolja och när priset på olja är lågt stiger ofta priset på biprodukten som är mjöl. Efterfrågan på fiberrika råvaror, så som rapsmjöl och betfor är hög, på grund av att de behövs i kraftfoder till kor, anpassade efter årets grovfoderbrist.

När det gäller aminosyror är prisuppgången inte lika tydlig.

– Kanske är det en fördröjning, aminosyrapriserna brukar vara kopplade till sojapriset. En annan anledning skulle kunna vara att tillverkningen och därmed konkurrensen på aminosyramarknaden har ökat.

Vitaminerna hade en extrem pristopp i vintras, till stor del på grund av en brand i en fabrik.

– Marknaden har stabiliserat sig, men vitaminerna är fortfarande dyrare än för ett år sedan.

Kraftiga höjningar

Lantmännens prissättningsmodell bygger konsekvent på återanskaffningspris, i både upp och nedgång. Resultatet är att Lantmännens största färdigfoder till slaktgrisar i dag är 25 procent dyrare än i september 2017. Jämför man mot april 2018 så är prisuppgången 14 procent.

– Många av våra kunder prickade in botten på en dal och skrev fördelaktiga kontrakt i september i fjol. De upplever såklart en kraftig stigning nu, säger Lars, som har svårt att sia om huruvida vi sett toppen på prisuppgången.
– Tyvärr är det inte mycket i dagsläget som talar för att priserna ska sjunka, blir hans gissning.

Dyrare livsmedel

För att lindra prisuppgången tror Lars att majs är en råvara som kan bli intressant att använda i högre utsträckning senare i höst, men generellt sett följer priserna på eventuella spannmålssubstitut med i prisuppgången. Nytt för säsongen i Lantmännens sortiment är koncentrat som sänker spannmålsbehovet på gård.

– Vi vet att många hemmablandare inte fått in tillräcklig mängd spannmål, många har dessutom svårt att köpa in. Det här koncentratet minskar deras köpbehov, säger Lars och summerar läget:

– Det finns ingen aktör i värdekedjan som kan ta de här prishöjningarna. Det är viktigt att vi hjälps åt att få konsumenterna och handeln att förstå att priserna på livsmedel måste höjas som en konsekvens av sommarens väder.

Lars tips till grisföretagarna i rådande situation

  • Blandar du foder själv och har brist på spannmål så ta kontakt med din säljare för att diskutera olika foderstrategier som passar just din gård och gör förändringarna i tid så inte läget blir akut.
  • Höga foderpriser gör fasutfodring ännu mer aktuellt nu. Generellt sett får både slakt- och tillväxtgrisar för bra foder mot slutet av uppfödningsperioden. Här finns pengar att hämta! Principen gäller även suggor, vi rekommenderar minst två men helst tre olika foder till dem.
  • Optimal slaktvikt är generellt lägre med höga foderpriser. Slakta om möjligt vid lägre vikter!
  • Sondera marknaden för regionala biprodukter från livsmedelsproduktion. En del av dem går till biogas, kanske gör de bättre nytta i grisarnas foderstat just nu?

Emma Sonesson
Grisföretagaren