Publicerad 2018-06-10
Malin Westring är veterinär och arbetar på läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim.
Foto: Emma Sonesson

Biosäkerhet är bästa försvaret mot ASF

Malin Westring, Boehringer Ingelheim, bjöd på ett allmänbildande inlägg om det som får betraktas som det största hotet mot europeisk grisuppfödning just nu; afrikansk svinpest (ASF).

ASF anses vara en av de farligaste grissjukdomarna. För-utom att dödligheten är i princip hundraprocentig för de grisar som drabbas, har sjukdomen stor socioekonomisk påverkan på människors liv och potential att i hög utsträckning påverka handeln med griskött.

Ett utbrott i Tyskland eller Danmark vore förödande, även för Sverige. Anledningen är att det mest troligt skulle göra att tredje land tackar nej till att importera kött från hela Europa. Det köttet skulle då behöva dumpas inom Europa istället, med drastiska sänkningar av grispriset som konsekvens. I dag finns smittan i stora delar av östra Europa, däribland Polen.

Människan smittspridare

ASF sprids inte i luften. Det krävs något som förflyttar smittan, exempelvis ett vildsvin, jaktutrustning eller köttprodukter. Den mänskliga faktorn är betydande när det gäller smittspridning och med hjälp av människor kan viruset spridas lång väg på kort tid.

– I juni 2017 hittade man smittade vildsvin i Tjeckien, 40 mil från tidigare fall. Det kan inte vildsvin åstadkomma. I april 2018 hittade man smittade vildsvin längs en stor väg i Ungern. Matprodukter som kastats på en rastplats längs vägen är trolig smittkälla, sa Malin.

Reagera snabbt

Malin berättade vidare att ASF har relativt låg smittsamhet, men hög dödlighet. Det betyder att spridningen av viruset sker förhållandevis långsamt, jämfört med exempelvis mul- och klövsjuka som sprids blixtsnabbt. De grisar som drabbas har dock mycket liten chans att överleva.

– Låg smittsamhet är en fördel, eftersom det ger oss tid att reagera när ASF drabbar vildsvin. Samtidigt är det en nackdel, eftersom det gör att viruset inte slår ut hela vildsvinspopulationen, utan istället ligger och pyr. Det innebär också att när ASF drabbar en tamgrisbesättning är det inte som man kanske ibland tror, att alla grisarna plötsligt är döda. Det börjar med några få sjuka grisar som senare dör. Gör man inget åt saken i ett tidigt skede kommer hela besättningen att smittas och dö vartefter. Det är viktigt att reagera snabbt när man ser symptom som kan tyda på ASF, förklarade Malin.

Biosäkerhet är a och o

Biosäkerhet på gårdsnivå och information till potentiella smittspridare är nyckeln till att hålla Sverige fritt från ASF. Betydelsen av smittskyddsarbete blev tydlig när Malin refererade från en stor veterinärkongress som hållits nyligen:
– En av föreläsarna berättade om en by i Armenien. Alla grisar i byn hade dött på grund av ASF, utom på en gård. Ägarna till den gården hade vidtagit tre enkla smittskyddsåtgärder; det var bara de själva som skötte grisarna, de bytte kläder och tvättade händerna innan de gick in till grisarna och de utfodrade inte grisarna med matavfall. De åtgärderna räddade besättningen.

Symptom på afrikansk svinpest:

  • Hög feber
  • Nedsatt allmäntillstånd
  • Ingen foderlust
  • Blåaktig, missfärgad hud
  • Kastningar
  • Blödningar från mun och tarm
  • Ostadig gång, ögonflöde, kräkningar
  • Död inom fem till 15 dagar