Publicerad 2018-04-20
SLU-forskaren och samverkanslektorn Galia Zamaratskaia leder diskussion om faktorer som påverkar halterna av androstenon.Foto: SLU


Arbete pågår för att hitta alternativa lösningar

Fortfarande kastreras en stor del av Europas hangrisar kirurgiskt. I februari 2018 arrangerade samverkansprojektet COST ACTION CA15215 IPEMA ett möte i Oeiras, Portugal, i syfte att bland annat analysera varför det är så och hur man kan jobba vidare framåt.

Mötet varade i två dagar och var mycket intensivt. Det presenterades 40 muntliga framträdanden och posters som sammanfattade pågående forskning i ämnet. De flesta av presentationerna finns tillgängliga via IPEMA:s hemsida. Där finns värdefull information i frågor som rör avel och genetik, utfodring och management, köttkvalitet och köttförädling, konsument och marknad, i relation till galtlukt och kastration.

SLU-lektor Jakub Babol till vänster diskuterar olika foderstrategier med professor Ulrike Weiler från universitetet i Hohenheim i Tyskland och professor Michel Bonneau från INRA, Frankrike.Foto: SLU

Immunokastrering inte självklart

Enligt den senaste tillgängliga statistiken som samlats in inom EU-projektet CASTRUM* under 2017, och andra relevanta källor, visade det sig att många grisproducenter inom EU är nöjda med det system de redan har för hantering av galtluktsproblematik, och ser inget behov av förändring.

Enligt forskarna fungerar immunokastrering med Improvac mycket väl och kan användas i större skala. Många grisproducenter i EU har dock fortfarande en avvaktande inställning till immunokastrering och är tveksamma till metoden. Ett annat observandum är att kött från immunokastrerade grisar kan stöta på exporthinder.

Därför är det mycket viktigt att fokusera på att utveckla foder som kan minska galtlukt. Det belgiska foderföretaget Dumoulin har hittat en lösning, berättade Guy Janssens från Feedcam, Overijse i Belgien. Fodret, som kallas Taintstop, ges till hangrisar under de sista veckorna innan slakt och minskar nivåerna av androstenon och skatol i fettvävnad. Andra forskare var dock skeptiska till konceptet eftersom mekanismen bakom Taintstops androstenonsänkande effekt är okänd.

Galia Zamaratskaia från SLU, Sverige, berättade under mötet varför det är svårt att påverka androstenon genom foder. Anledningen är att det behövs bättre verktyg för att utreda de mekanismer som bestämmer de slutliga halterna av androstenon och skatol. Både vad gäller immunokastrering och galtluktsänkande foder behövs det mera djupgående analyser för att hitta slutgiltiga lösningar, menar hon.  

Förbud i Tyskland

I Tyskland har man istället valt att förbjuda obedövad kastrering från och med 1 januari 2019.  Enligt doktor Ernst Tholen från Bonns universitet kommer man som ett första steg att utföra kirurgisk kastrering av hangrisar med bedövning, men i dagsläget vet man inte om man väljer den svenska modellen eller någonting annat.

Slutligen konstaterade vi att forskningen tydligt gått framåt, men att vi ännu inte har en tillfredsställande lösning för att kunna upphöra med kirurgisk kastrering. Både genetik och miljö styr utvecklingen av galtlukt hos hangrisar och sannolikt är det en bred lösning som behövs för att kunna sluta med kirurgisk kastrering, varav immunokastrering är ett alternativ. 

Galia Zamaratskaia
Jakub Babol

SLU