Publicerad 2017-12-08

Svenska djur har fått det bättre och bättre

Är svenskt kött verkligen så bra som alla säger? Det finns en del som inte tycker det, men om du frågar de som varit med länge i branschen och sett utvecklingen är svaret ett annat. Svenskt kött är värt sitt pris och de svenska djuren har fått det bättre och bättre genom tiderna.

Ett exempel på att våra svenska djur har det bra är vår låga antibiotikaanvändning till djur, som dessutom blir allt lägre och lägre. Friska djur som mår bra behöver inte antibiotika. Men förbättringsarbetet är långsiktigt. Bara för att en fotbollsstjärna är på topp, slutar hen inte att träna.

Sverige använder minst antibiotika i EU, tack vare allt bättre management och rutiner på gårdarna. Att fortsätta utveckla våra professionella gårdar kommer leda till ytterligare förbättrat smittskydd och djurhälsa. En del i detta viktiga arbete är Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll, SDS. Här har vi alla ett ansvar att följa regelverken för att inte riskera något.

en mer effektiv produktion gör även att påverkan på klimatet och miljön minskar successivt. Ett exempel är den genetiska utvecklingen av gris. I november kom det nya föreskrifter som ger oss möjligheten att anpassa diperioden för suggorna efter den verklighet som i dag råder ute på våra gårdar. Förutsättningarna och villkoren för att få använda sig utav den anpassade ditiden är många och syftet med förändringen är att bibehålla och på sikt utveckla ännu friskare djur, genom att kunna hålla samman grupperna av smågrisar genom hela produktionen. För att få lov att tillämpa anpassad ditid måste ett utvidgat hälsoprogram, som övervakas utav veterinär, efterlevas. Att ha en tredje person som granskar processen på gården är ett sätt att lugna den politiskt laddade debatt som finns kring frågan. På detta sätt kan vi i branschen svart på vitt visa att vi bryr oss om även den allra minsta grisen, vilket man får känslan av att vissa i vår omgivning inte verkar tro.

Det som mest förvånar mig är den kunskapslucka som i dag finns i vår omgivning, kring hur dagens grisar producerar och växer i våra svenska besättningar. Man får känslan utav att informationen om dagens produktion har stannat upp där den befann sig för mer än tio år sedan. Här har vi framöver ett ansvar att öka kommunikationen och öppenheten. Vi måste bli bättre på att ha en långsiktig dialog samt framöver bättre informera våra politiker, djurrättsorganisationer med flera om den utveckling som sker, och kommer att ske, för att behålla friska och välmående djur i framtiden. Omvärlden förändras och dess förutsättningar likaså, och då har vi ett gemensamt ansvar att se till att även grisarna har det bra.

Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Fortsätt det fina arbete som ni gör ute på gårdarna varje dag. Var stolt över vårt svenska kött, som nio av tio konsumenter i dag vill äta då och då. Tillsammans vårdar vi dess starka position. Men ta också professionellt stöd om det uppstår problem. Prata med veterinär eller rådgivare för långsiktig förbättring, då detta är bra både för din egen lönsamhet och för djuren. Här finns allt att vinna. Även Zlatan har en professionell tränare för att komma vidare när det är kämpigt och för att fortsätta ligga på topp.

 

Ingmar Olsson
Ordförande Sveriges Grisföretagare