Publicerad 2017-11-10
Källa: Rautiainen E, Oravainen J, Virolainen J.V, Tuovinen V:
Regional Eradication of Mycoplasma hyopneumoniae
From Pig Herds and Documentation of Freedom of the
Disease. Acta vet. Scand. 2001,42, 355-364

Utrotning av Mycoplasma hyopneumoniae från en region i Finland

Den här artikeln beskriver hur Mycoplasma hyopneumoniae (M hyo) sanerades från en hel region i Finland. Med början 1998 gjorde man en studie där man kartlade alla suggbesättningar avseende M hyo i regionen och använde den informationen till att ta fram ett program för att sanera alla besättningar i regionen från M hyo innan år 2000. Efter att saneringsprogrammet var genomfört följde man upp resultatet av programmet under några år.

Man visste att M hyo sprids såväl genom direktkontakt mellan djur som genom luftburna partiklar. För att minska risken för återinfektion med ville man därför sanera en hel region istället för enskilda gårdar. Då regionen hade relativt tät grispopulation skulle en samtidig sanering av regionen och alla de gårdar som tillhörde samma andelsslakteri radikalt minska risken för återinfektion med M hyo.

Det visade sig att antalet smågrisproducerande gårdar som var infekterade med M hyo var litet. Dock kunde smittan få stor spridning om en smittad smågrisproducent skulle sälja grisar till flera olika gårdar, även om relativt få djur bar på smittan. För att kunna lyckas med uppgiften att sanera regionen från M hyo behövde man därför identifiera alla gårdar med M hyo och sanera dem från smittan.

Man visste också att smittan fortlever vid kontinuerlig produktion. Sådana besättningar utgör därför en ständig risk för spridning genom djurtransporter, försäljning av grisar och luftsmitta till närliggande gårdar.

Detta innebar också att genom att identifiera och genomföra åtgärder hos de smågrisproducenter där smittan fanns kunde man få stor effekt hos ett stort antal gårdar i nästa led, det vill säga hos slaktgrisproducenterna.

Omfattande kartläggning av hälsostatus

De gårdar som deltog i studien var 153 smågrisproducenter, 85 integrerade besättningar samt 150 slaktgrisbesättningar.  För att fastställa gårdarnas hälsostatus togs råmjölksprover eller blodprover (serum) och dessa analyserades avseende antikroppar mot M hyo.

Totalt analyserades 5 067 råmjölksprover och 755 blodprover under år 1998 och 1999.  Antikroppar hittades i 208 stycken, motsvarande 3,6 procent av proverna.

Då man hittade antikroppar mot M hyo gjordes ytterligare undersökningar för att bekräfta att besättningen var infekterad med bakterien. Hade man hosta hos tillväxt­grisar och unga slaktgrisar eller om man hittade lunganmärkningar för M hyo klassades gården som infekterad. Fann man ingen bekräftelse på att besättningen var infekterad togs det ytterligare blodprover från grisar tio veckor gamla eller äldre för att eventuellt hitta antikroppar mot M hyo hos växande grisar. Hittade man inga antikroppar i dessa djurkategorier klassades gården som ej infekterad.

Genom detta tillvägagångssätt kunde två smågrisproducerande besättningar (1,3 procent) samt 20 (23,5 procent) integrerade besättningar klassas som infekterade med M hyo. För dessa besättningar utformade man ett gårdsanpassat saneringsprogram som genomfördes innan år 2000.

saneringsstrategi

En infekterad besättning ville ej delta i saneringen och sa upp sitt medlemskap i andelsslakteriet. En annan besättning slutade med grisproduktion och en tredje lade om sin produktion från integrerad besättning till slaktgrisproduktion.

Saneringsprogrammen utformades på samma sätt som gjorts i andra länder, inklusive Sverige. De växande djuren avlägsnades från besättningen och fick inte återföras. Därefter rengjordes och desinficerades stallarna till vilka avelsdjur som behandlats mot M hyo återfördes.

Hos slaktgrisproducenter utgick man från att smittan inte skulle överleva mellan två uppfödningsomgångar förutsatt att hela besättningen tömdes och att man därefter följde allt in/allt ut-rutiner i besättningen. Det förelåg dock inget krav från oinfekterade slaktgrisbesättningar att övergå till omgångsuppfödning.

Uppföljning och ytterligare sanering

Under mars 2000 togs systematiskt blodprov från var 30:e slaktgris. För att med 99 procents säkerhet kunna hitta de besättningar som eventuellt inte var fria från M hyo togs totalt 509 blodprover som analyserades för antikroppar mot M hyo.

I tre prover diagnosticerades antikroppar mot M hyo, varav ett av proverna var svagt positivt. Dessa prov var från tre olika besättningar och efter ytterligare undersökningar visade det sig att alla var infekterade med M hyo. Den ena av besättningarna var en integrerad besättning som tidigare hade bedömts vara falskt positiv. Denna sanerades mot M hyo.

De två andra var slaktgrisbesättningar med kontinuerlig produktion som till skillnad från besättningar med omgångsproduktion inte spontant blir fria från smittsamma sjukdomar mellan uppfödningsomgångarna. Man beslutade sig därför för att kontrollera infektionsstatus i alla övriga sju slaktgrisbesättningar som fortfarande bedrev kontinuerlig produktion och kunde konstatera att två av dem var infekterade med M hyo. De infekterade slaktgrisbesättningarna tömdes, tvättades och desinficerades varefter man införde allt in/allt ut-rutiner.

Lyckade effekter

Lunganmärkningarna per kvartal minskade från 5,2 procent 1998 till 0,1 procent år 2000. Den nedåtgående trenden var statistiskt signifikant.

Man såg även en ökning av den dagliga tillväxten i specialiserade slaktgrisbesättningar från 799 gram per dag till 875 gram per dag från åren 1998 till 2000.

Den serologiska uppföljningen visade, att alla besättningar i slutet av år 2000 var fria från M hyo, vilket understöddes av avsaknaden av kliniska symptom och minskad frekvens av lung­skador vid slakt i regionen.
Kontakta din djurhälsoveterinär om du vill förbättra hälsan på dina grisar!

Hur bekämpar vi Mycoplasma hyopneumoniae i Sverige

  • Omgångsvis uppfödning, allt in/allt ut.
  • Tvätt och desinfektion mellan omgångar.
  • Tillämpning av internt smittskydd, ha genomtänkta skötselrutiner så att smitta inte sprids inom gården.
  • Vaccination mot Mycoplasma hyopneumoniae.
  • Strävan efter omgångsvis uppfödning av gyltor.
  • Serogrisbesättningar.

 

Kaisa Ryytty Sylvén
Gård & Djurhälsan