Publicerad 2017-11-20
Sedan 1990 har den totala kött-
konsumtionen i Sverige ökat
med 45 procent. Anledningen är
till stor del EU-inträdet, som
medförde sänkta köttpriser i landet.
Den dominerande delen av ökningen
utgörs av kött från matfågel som ökat med
hela 300 procent, medan grisköttskonsumtionen
ökat med sju procent. Dock äter vi inga
87,7 kilo kött, som ibland görs gällande. Foto: Mostphotos

Från stall till gaffel - hur mycket  kött äter vi egentligen?

Med jämna mellanrum larmar media om att vi äter för mycket kött. Men hur mycket kött äter vi egentligen? Jordbruksverkets Åsa Lannhard Öberg har tittat närmare på saken, något som företrädare för köttbranschen ute i Europa fått upp ögonen för.

Det finns i dag ett stort intresse för vår köttkonsumtion hos allmänheten, media, organisationer, företag, andra myndigheter med flera. Exempelvis har Livsmedelsverket släppt kostråd som har en högsta rekommendation för konsumtionen av rött kött, WWF har lanserat en köttguide, Axfoundation har tagit fram antibiotikakriterier, Upphandlingsmyndigheten har tagit fram olika miljökriterier och Svenskt Kött, numera Kött från Sverige, har haft framgång med sin ursprungsmärkning. Detta sätter köttkonsumtion högt upp på agendan.

– Att intresset för köttkonsumtion är så stort i dag beror mycket på att begreppet hållbarhet är på mångas läppar. Vi ska producera och konsumera mat hållbart, för planetens och för hälsans skull, för lantbruksdjurens skull och för att en växande befolkning på jorden ska kunna äta sig mätta, säger Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad.

För de medborgare som är intresserade, menar Åsa att det är viktigt att Jordbruksverket kan tillhandahålla en tydlig och objektiv information om vår köttkonsumtion. Därför har hon gjort en djupdykning i den statistik som finns hos bland annat Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Därtill har hon applicerat omräkningstal och på så vis kommit fram till en helt annan siffra än de 87,7 kilo i medelkonsumtion, som media rapporterat om på senare tid.
– Vi märkte att mängden missförstånd kring vår konsumtion av kött växte i takt med det ökade intresset för kött. Oftast har det handlat om att användare av statistiken tror att det vi kallar totalkonsumtion eller förbrukning

Åsa Lannhard Öberg arbetar som jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad. Hon har räknat på hur mycket kött vi egentligen äter i Sverige.
 Foto: Emma Sonesson

motsvarar det kött vi faktiskt äter. Men vi äter ju långt ifrån hela det slaktade djuret. I samband med slakt försvinner till exempel hud, skinn, fjädrar, ben och många inälvor från livsmedelskedjan. Det rör sig om cirka 50 procent för nötkreatur, 55 procent för får och lamm och 25 procent för gris och kyckling. Och i steget mellan slakteri och gaffel försvinner enligt den teoretiska beräkningen ungefär hälften av slaktkroppen, alltså ben, senor, fett, vätskeförluster och rent svinn, från livsmedelskedjan. Det som inte blir till mat används bland annat för att producera biogas, energi via förbränning, djurfoder och gödningsmedel. Ibland kan det även finnas möjlighet att exportera produkter från djuret som vi i Sverige inte uppskattar som livsmedel, säger Åsa. 

Källa: Åsa Lannhard Öberg, Jordbruksverket

Äter hälften

Ett mål med den utvidgade informationen kring köttkonsumtion har varit att undvika den här typen av missförstånd. När det gäller rött kött visar Livsmedelsverkets matvaneundersökning från 2011 att vi då åt ungefär 32,5 kilo rött kött per person. Åsa har valt att använda den här senast kända siffran, trots att den nu har några år på nacken, men eftersom Livsmedelsverket påpekar att siffran troligen är underrapporterad brukar hon lägga på ytterligare några kilo.

– Grovt räknat äter vi ungefär hälften av förbrukningen som ligger på 87,7 kilo. Om vi ska se till Livsmedelsverkets kostråd och hållbarhetsaspekter för planeten så äter vi ändå för mycket kött. Men några 87,7 kilo äter vi inte, slår Åsa fast.

Kommunikationsbehov

Men det är inte bara i Sverige som intresset för kött och köttkonsumtion ökat. Även ute i Europa är ämnet på tapeten, vilket uppmärksammats av Margareta Åberg på LRF Kött, som är Sveriges representant i flera grisforum i Bryssel.

– Via Maggan har jag vid två olika tillfällen under året varit inbjuden till Bryssel för att berätta om det svenska sättet att beräkna och kommunicera vår faktiska köttkonsumtion, berättar Åsa.

Åhörarna har utgjorts av diverse branschföreträdare på EU-nivå för nöt och gris. De flesta är överens om att det finns ett behov av att kommunicera verklig konsumtion, men hur det skulle kunna göras i realiteten är oklart eftersom det vore ett kostsamt och administrativt krävande arbete att samla in data.

– Några branschföreträdare anser att kommissionen måste börja räkna på den verkliga konsumtionen, inte bara förbrukningen i slaktad vikt. Jag menar att det nog aldrig går att bli exakt, men att en bra tumregel verkar vara att den verkliga konsumtionen ligger på omkring hälften av förbrukningen. Detta skulle man faktiskt kunna kommunicera, jag tror inte vi behöver vara så mycket mer exakta än så, säger Åsa.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren