Publicerad 2017-04-15
Flemming Thorup menar att det räcker att kolla brunst en gång per dygn.  – Ju mer ängslig man är för att missa en brunst, desto större risk är det att man betäcker vid fel tidpunkt, sa han. Foto: Emma Sonesson

Låt galten vara herr Casanova

I Fruktsamhetsgruppen har Petra Lindblad nyligen ersatts av Lotta Henrysson, Gård & Djurhälsan. I gruppen ingår sedan tidigare även Johanna Fjelkner från samma organisation samt Flemming Thorup, Seges. Fokus på galtkontakt, optimal betäckningstidpunkt och ljusprogram är exempel på ämnen som kom upp under gruppens redovisning.

Fruktsamhetsgruppen berättade hur de på ett systematiskt sätt tagit sig an sina tre testgårdar via telefonmöten, gårdsbesök och analys av produktionsuppföljning. Alla tre gårdarna har fått ett antal fokusområden att jobba med och uppföljning kommer att ske fortlöpande.

– Det handlar till stor del om basal kunskap som redan finns, men som försvinner på vägen för att det händer en massa annat, konstaterade Johanna.

– TN70 tenderar att komma i brunst något snabbare efter avvänjning är det äldre avelsmaterialet, konstaterade Johanna Fjelkner.
Bland åtgärderna kan exempelvis nämnas kvalitetssäkring av foderanläggningen, omsorg kring ranglåga suggor, optimal betäckningstidpunkt för gyltor, ökat fokus på brunstkontroll och rutiner för dräktighetstest.

Vikt, ålder eller späckmått?

Under föredraget kom det upp en diskussion om optimal tidpunkt för första betäckning. Flemming Thorup, som ser på saken ur danskt perspektiv, där DanAvls genetik dominerar, menade att gyltan gärna kan vara så ung som 200 dagar, bara hon uppnått rätt späckmått. Topigs Norsvins rekommenderar däremot betäckning vid 240 till 250 dagar och 150 kilos vikt för TN70.

– Det gör inget om gyltan inte uppnått 150 kilo. Ett litet djur äter mindre under sin livstid än ett stort, sa Flemming.

Samtidigt konstaterades att det kan vara svårt att få upp späckmåttet på TN70 till rekommenderade nivåer.

Arbetar med ljusprogram

Fruktsamhetsgruppen refererade även från sin studieresa till Nederländerna, där man bland annat besökt ett par gårdar. En sak som man tagit med sig hem därifrån är ett poängsättningssystem som används för att bedöma vilken fas av brunsten som grisarna är i, allt för att betäcka vid exakt rätt tidpunkt. En av expertgruppens testgårdar har provat poängsystemet på unga djur med bra resultat.

Fertilitetsgruppen inspirerades även av holländarnas sätt att arbeta med ljusprogram i samband med betäckning.

– Suggorna hade åtta timmar mörkt och 16 timmar ljust med lampa på 100 lux. De stod verkligen med stålkastare i pannan. Här har vi något att lära, sa Johanna.

Galten ska överraska

Ett annat intryck från Nederländerna är att de jobbar aktivt med galtar. Galtarna bor inte i betäckningsavdelningen, utan tas in dit vid brunstkontroll. På så vis blir galten mer intressant för suggorna. En galt ”pratar med” max fem suggor åt gången och det är viktigt att de kan ha trynkontakt med varandra.

– Man jobbar även med flera olika galtar med motivet att alla suggor kanske inte gillar en galt, precis som människor har olika smak. Det ska finans något för alla, resonerar man, berättade Johanna.


I Grisföretagaren nummer 8 2016 kan du läsa mer om en av de testgårdar som Fruktsamhetsgruppen arbetar med.

Nederländskt poängsystem för betäckning vid optimal tidpunkt

Poäng    Beteende

0    Ingen ståreflex.

2    Något mer intresserad av galten.

4    Reagerar positivt på galten, men står ej.

6    Reagerar positivt på galten, står efter manuell stimulering en kort stund.

8    Suggan står vid beröring men ståreflexen släpper när beröringen upphör.

10    Suggan står vid blotta åsynen av galten. Reflexen varar i flera minuter.


Bedömning sker två gånger dagligen med start dagen efter avvänjning. När suggan uppnått poäng 10 semineras hon tolv timmar senare. Vissa suggor når bara poäng åtta, de semineras från tisdag eftermiddag när avvänjning skett på en torsdag.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren