Publicerad 2017-03-30
Den nederländska boxen Pro Dromi 1,5 är försedd med en bit juteväv som suggan kan använda som bobyggnadsmaterial. Efter grisning läggs juteväven in i smågrishörnet, i syfte att locka in smågrisarna dit med hjälp av att juteväven luktar som deras mamma. Smågrishörnet som syns i framkant av boxen är inte riktigt konstruerat som vi är vana vid. Foto: Rasmus Bendix

”Grisarna måste trivas och lantbrukaren måste tjäna pengar”

– Eftersom 90 procent av det som grisbranschen producerar i Danmark går på export är det nödvändigt att verksamheten är konkurrenskraftig, säger Lisbeth Ulrich Hansen, forskare på VSP.  Här står Lisbeth framför den österrikiska boxen Wing.

Vindarna i Danmark blåser åt boxar för lösgående suggor under digivningen. Därför har man inrättat ett test- och visningsstall med tio olika typer av just sådana boxar. Syftet är att få svar på frågan: hur ser den optimala boxen ut?

Jacob Jutesen är sjunde generationen på Siljebjerggaard utanför Brædstrup mitt på Jylland. Där driver han smågrisuppfödning med 1 000 suggor. Dessutom odlar han spannmål och åkerbönor på 360 hektar.

Smågrisarna säljs som sjukilosgrisar, oftast i samband med avvänjning.

– 80 procent av grisarna väger sju kilo redan vid avvänjning och säljs då. Resten får växa till sig i ett babystall, det är en bra affär, säger Jacob.

Våren 2016 investerade Jacob runt åtta miljoner danska kronor i och med att han ökade grisuppfödningen på gården från 700 till 1 000 suggor. En del av det nya stallet byggdes som visnings- och testanläggning för boxar anpassade för lösa suggor under digivningen. Projektet genomförs i samarbete med Seges Videncenter for svineproduktion (VSP).

Boxarnas storlek varierar från 5,04 m2 till 6,82 m2. Det här är den engelska boxen Midland Pig, som tillhör de mindre boxtyperna och är relativt spartanskt inredd.
Testanläggningen består av tio olika boxtyper.

– Det är en utmaning när 75 suggor grisar i tio olika boxtyper, medger Jacob.

Forskning och näring tillsammans

Syftet med visningsstallet är att främja utvecklingen av väl fungerande grisningsboxar till lösgående suggor samt att ge grisuppfödare som vill investera i den typen av boxar ett bättre beslutsunderlag. Ett annat syfte är att gynna samarbete mellan forskning och näring.

– Vi har väl fungerade boxar i Danmark, men omvärlden förändras och det måste vi förhålla oss till, säger Vivi Aarestrup Moustsen, som är forskare på VSP, och menar att exempelvis konsument- och djurvälfärdskrafter driver på utvecklingen bort från fixerade suggor.

Well-Fair-Pen sticker ut från de övriga boxarna på två vis; den är utvecklad av en dansk lantbrukare och den har inga skyddsgrindar. Istället sitter en grej i mitten av boxen som ska få suggan att lägga sig ned försiktigt.
År 2007 fanns det 300 boxar för lösa suggor under digivningen i Danmark. 2016 var antalet 4 000 och målet inför 2021 är att tio procent av de danska suggorna ska vara lösa under digivningen.

Ännu är förändringen i Danmark dock inte driven av lagen.

– De länder som har lag på att suggorna ska vara lösa under grisning och digivning är också de som har lägst suggantal, konstaterar Vivi.

Intressanta detaljer

Bland de tio olika modellerna av boxar finns sex danska företag representerade. Utöver det har man valt boxtyper från tre utländska företag samt en box som är framtagen av VSP och Köpenhamns universitet i samarbete. Gemensamt för alla boxarna är att de redan existerar på marknaden. Varje företag har levererat mellan sex och nio boxar av sin modell, beroende på hur stora boxarna är.

Jacob Jutesen driver Siljebjerggaard där man redan år 2000 började med att ha en del av suggorna lösa under digivningen. Under årens lopp har man provat med olika lösningar tillsammans med VSP och Vissing Agro, för att få det att fungera. Våren 2016 stod det nya visnings- och teststallet klart på gården.
– Vi har försökt välja ut boxar som skiljer sig åt ganska markant. De utvalda boxarna har samtliga olika detaljer som vi är nyfikna på, berättar Lisbeth Ulrich Hansen, som är forskare på VSP och engagerad i projektet.

Utvärdering

Boxarnas funktion följs noga med avseende på faktorer som arbetsmiljö, hygien, suggans rörelsefrihet, smågrishörnans utformning och användning, eventuella skador på djuren samt tilldelning av foder, vatten och bobyggnads- och sysselsättningsmaterial. Däremot kommer underlaget att vara för litet för att man ska kunna dra slutsatser kring produktionsresultaten i de olika boxtyperna.

Man kommer att köra tio omgångar i teststallet, därefter ska utvärdering ske. Resultaten kommer att presenteras i slutet av 2017.

Dilemma runt halm

Vivi Aarestrup Moustsen är forskare på VSP. Hon har jobbat i många år med utformning av boxar för lösa suggor under digivningen. Bland annat är hon en av upphovsmakarna bakom SWAP-boxen.Foto: VSP
Leverantörerna av boxarna har i viss mån fått komma med önskemål om olika detaljer gällande management. Ett exempel är halmtilldelningen.

I alla boxar får suggorna halm före grisning. I de flesta fall ges däremot ingen halm efter grisning. Ett undantag är Well-Fair-Pen där leverantören uttryckligen bett om att suggan ska få halm under hela digivningen. Tilldelning sker då i form av halmpellets. Någon boxtyp har halmhäck där man tilldelar halm under hela digivningen, men lucka för nedskrapning av halm och gödsel saknas.

Jacob själv hade gärna gett halm i större utsträckning, men han har tidigare fått anmärkning från djurskyddsinspektör på att halmen var uppäten vid kontrollbesök. Det resulterade i att han bytte ut halmen mot ett vedträ, som finns på plats konstant.

– Jag gillar det inte, men djurskyddsinspektörerna gör det, säger Jacob.

Några leverantörer har dessutom kommit med specifika önskemål kring hur klimatet i stallet ska vara för att boxen ska fungera optimalt, vilket har tillgodosetts genom att teststallet är indelat i fem olika klimatzoner.

Skyddsgrind för arbetsmiljön

Skyddsgrindar används för samtliga suggor, utom i Well-Fair-Pen, från en dag före grisning till efter kastrering, som sker på dag fyra.

Vivi förklarar varför:

De flesta boxarna har huvudsakligen spaltgolv. I några boxar experimenterar man dock med en mindre del fast golv, en av dem är SWAP-boxen.  – Det är en utmaning med fast golv i grisningsboxar, men vi har valt det för att vi vill försöka minska ammoniakavgången, säger forskningsledaren Vivi Aarestrup Moustsen.
– En faktor är spädgrisdödligheten. En annan faktor är att om man skulle kräva att suggorna skulle vara lösa även under grisningen så skulle det bara innebära att omställningsprocessen skulle ta ännu längre tid. 80 procent av resultatet i grisningsavdelningen är management. Därför är det stort fokus på personalens säkerhet, att de kan utföra de arbetsmoment som krävs på ett säkert vis.

Tunn is

Men hur ser då den optimala boxen ut?

– Det beror på vem man frågar. Men två villkor kan man aldrig bortse från: grisarna måste trivas och lantbrukaren måste tjäna pengar, säger Vivi.

Jacob vill inte uttala sig om huruvida han har en favorit bland boxtyperna, utan menar att alla har för- och nackdelar.

– Det krävs att man jobbar i systemet för att märka de små skillnaderna, säger han.

– Bra dagar är det fantastiskt med lösa suggor, men isen är tunn, menar Vivi.

Företag och boxtyper som finns representerade på Siljebjerggaard

  • ACO Funki, Welsafe
  • Big Dutchman, Free Move
  • Bopil, BeFree
  • Jyden, JLF14-sidovänd
  • Søren Juul Jensen, Well-Fair-Pen
  • Vissing Agro, Opti Farrow
  • Videncenter for Svine­produktion/Köpenhamns universitet, SWAP version 2
  • Midland Pig, 360 (Storbritannien)
  • Stewa, Wing (Österrike)
  • Vereijken Hooijer, Pro Dromi 1,5 (Nederländerna)

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren