De brittiska myndigheterna räknar med att den afrikanska svinpesten (ASF) når landet inom ett år, något som fått branschorganisationen National Pig Association att kräva mer verkstad för att hindra det hela.
Den irländska bondeorganisationen Irish Farmers Association (IFA) kräver importförbud på köttprodukter från länder som har ASF inom den kommersiella grisuppfödningen.
I ett par veckors tid väntade Filippinerna på de provsvar som skulle visa om landet har afrikansk svinpest (ASF) eller inte. Nu står det klart; en del av proverna är positiva. Dessutom adderas Sydkorea till listan över ASF-drabbade länder.
En ny beredskapsplan och nya vägar för samarbete. Det är de områden som Jordbruksverket fokuserat på inom området afrikansk svinpest (ASF) de senaste åren.
En minimerad vildsvinsstam och mer verkstad kring afrikansk svinpest. Det står på LRF:s ordförande Palle Borgströms önskelista.
Finland vill minimera sin vildsvinsstam. Danskarna krisövar och bygger staket. I Tjeckien verkar det som att man har lyckats utrota den afrikanska svinpesten (ASF) och Belgien kämpar för att göra detsamma. Men vad görs i Sverige för att förebygga att ASF tar sig hit och vad görs för att minimera spridningen vid ett eventuellt utbrott? Grisföretagaren frågade landsbygdsminister Jennie Nilsson, som säger att beredskapen är god, men att arbete pågår för att vässa den ytterligare.
Eva Gustafsson är biträdande smittskyddsläkare i Region Skåne med resistenta bakterier som ansvarsområde. Här berättar hon varför MRSA hos grisar kan betraktas som ett arbetsmiljöproblem och hur man kan arbeta förebyggande.
Som arbetsgivare är man skyldig att tillhandahålla hjälpmedel och kunskap till sina anställda, för att skydda dem från smitta av olika slag. Men vad menas med det i praktiken och vad händer om man negligerar kraven?
Ökad handel stod i fokus när Lantmännen, HKScan samt Kött- och Charkföretagen bjöd in Kinas ambassadör Gui Congyou till en studieresa om svensk livsmedelsproduktion.
Hållbar produktion av livsmedel från djur var ett tema som kom igen i många föredrag på EAAP. SLU-doktoranden Stanley Zira rapporterade preliminära resultat från en studie kring socialt hållbar svensk grisproduktion på konferensen.
Ett återkommande ämne de senaste åren har varit stora kullar och hur vi kan hantera utvecklingen med fler födda smågrisar per kull på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt, både ur ett ekonomiskt och etiskt perspektiv.
Själv pratade jag i vanlig ordning lite om svansbitning på EAAP. Genom att förstå hur exempelvis mängden halm eller grisens beteende hänger ihop med mängden svansbitning kan man kanske i framtiden utveckla en metod eller ett system för att förbättra möjligheten att exempelvis hitta riskfaktorer för svansbitning, hitta svansbitna grisar i tid, och utvärdera om de fått tillräckligt med sysselsättning/halm.
Den årliga EAAP-konferensen (European Association on Animal Production) hölls detta år i Ghent, Belgien. Konferensen var välbesökt med ett stort antal deltagande forskare på plats. Det var den 70:e EAAP-konferensen och titeln detta år var ”Animal Farming for a Healthy World”. Som titeln antyder var det stort fokus på ökad hållbarhet inom animalieproduktionen. Ledorden var ”Sustainable Intensification”, det vill säga uthållig intensifiering.
Det är välkänt att kultingar som är små vid födseln har sämre chans att överleva. Men är det så att grisar som är små vid födseln alltid har sämre tillväxt under tillväxt- och storgrisperioden? Forskare från Spanien och Irland har undersökt just detta.
Forskare och producenter i världen har upplevt att det är vanligt att andragrisare har sämre fertilitet och produktion jämfört med den första kullen, på engelska kallas detta för second parity syndrome (SLS). Men finns det verkligen ett SLS-syndrom eller är det bara en slump när detta inträffar?
Jens-Ole Laustsen säljer stallar och inredning, både transpondersystem och andra system. Samtidigt är han grisföretagare på Hjularödsgrisen AB, där det årligen tas fram knappt 20 000 smågrisar. Grisföretagaren ringde upp honom för att diskutera ESF (electronic sow feeding).
Magdalena Jacobson höjer ett varningens finger för att investera i transpondersystem, även kallat ESF-system (electronic sow feeding) för suggor, utan att noga fundera över stallets design och lösningar. Men vad bör man då tänka på när det gäller suggornas beteende och systemets utformning? Grisföretagaren frågade professor emerita Sandra Edwards.
Tänk dig följande situation: Du har varit ute en kväll på något trevligt evenemang och kvällen har blivit sen. På vägen hem blir du hungrig och svänger förbi ett hamburgerställe. Du går in, får din hamburgare och slår dig ner vid ett bord. Du är ensam i lokalen. Plötsligt kommer det in tre storvuxna män i skinnjacka, med rakade huvuden och mängder med tatueringar. De går fram till dig där du sitter. ”Det där ser gott ut. Du bjuder väl?” säger en av männen och tar din hamburgertallrik.
I begreppet ”konkurrenskraftig smågrisproduktion” är det underförstått att det handlar om en ekonomiskt konkurrenskraftig produktion. Det har ett egenvärde i sig att öka djurvälfärden bland annat genom att öka smågrisöverlevnaden och att skapa ett bättre hälsoläge i besättningen. Det fina är att åtgärder för ökad djurvälfärd och åtgärder för ökad ekonomisk konkurrenskraft brukar gå ”hand i hand”.
Varför ska man gå på Grisföretagardagen? – Dit ska man åka för att lära sig nya grejer och ta del av den senaste kunskapen. Det fiffiga är att man kan välja seminarier utefter intresse, det finns något för alla. Dessutom ska man åka dit för att nätverka med andra i branschen och träffa alla utställare. Det är en stor mötesplats som lockar mycket folk.
Större och större kullar är ett faktum i svenska besättningar. Även om det innebär utmaningar kan det betraktas som ett lyxproblem. På Kila har Björn Gerstädt löst det hela via en anläggning för tilldelning av mjölknäring till diande smågrisar.